Högre seminarium i nordiska språk: Memet Aktürk Drake

  • Datum: –16.00
  • Plats: Engelska parken 16-0043
  • Föreläsare: Memet Aktürk Drake, Uppsala universitet
  • Arrangör: Institutionen för nordiska språk
  • Kontaktperson: Natalia Ganuza
  • Seminarium

Språkpolitiska motiveringar till skolans stöd för minoritetsmodersmål: Från trygg självkänsla till högre meritvärde

Språkpolitiska motiveringar till skolans stöd för minoritetsmodersmål: Från trygg självkänsla till högre meritvärde

Detta seminarium innehåller de första resultaten från ett gemensamt projekt med statsvetaren Karin Borevi. I projektet som finansieras av Erik Wellanders fond undersöker vi Sveriges mångkulturella språkpolitik från ett internationellt jämförande och tvärvetenskapligt perspektiv. Ett av de viktigaste inslagen i den mångkulturella språkpolitiken har varit stödet för minoritetsmodersmål (både nationella och invandringsrelaterade)  i utbildningsväsendet. Detta stöd har haft stor kontinuitet i Sverige trots smärre ändringar i namn, omfattning och organisationsformer. Modersmålsträning/-stöd i förskolan samt modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet i grundskolan har visat sig vara stabila språkpolitiska instrument i närmare ett halvsekel inom skolans värld. Samtidigt står denna stabilitet i uppenbar kontrast både till det retoriska ifrågasättandet av mångkulturalismen i flera tunga integrationspolitiska styrdokument sedan mitten av 1980-talet och till avskaffandet av liknande stöd på 2000-talet i Nederländerna, en av mångkulturalismens högborgar i Europa. Sveriges senare språkpolitiska styrdokument tog alltså retoriskt avstånd från mångkulturalismen samtidigt som stödet till minoritetsmodersmål ändå behölls som en del av språkpolitiken. För att förstå denna motsägelsefulla situation är det nödvändigt att undersöka hur stödet till minoritetsmodersmål har motiverats i styrdokumenten över tid.  

Jag kommer att presentera en innehålls- och diskursanalytisk undersökning av ett femtiotal språkpolitiska styrdokument från 1975 till idag som berör skolans stöd till minoritetsmodersmål. I 33 av dessa dokument har jag identifierat motiveringar som jag har analyserat utifrån 8 övergripande teman som är organiserade på en skala från humanitär till samhällsnyttig. Resultaten visar att humanitära motiveringar var utgångspunkten för inrättandet av stödet och dominerade i början. Samhällsnyttiga motiveringar har däremot successivt blivit vanligare istället och t.o.m. dominanta sedan 2009. Det retoriska avståndstagandet från mångkulturalismen tycks alltså ha föranlett beslutsfattare att leta efter nya motiveringar som kunde rättfärdiga stödet för minoritetsmodersmål. Det verkar som att de lyckats hitta de nya huvudmotiveringarna i den nytta som stödet till minoritetsmodersmål kunde innebära för samhället. Tack vare detta har stödet överlevt som språkpolitiskt instrument om än med ett modifierat uppdrag som hamnar längre bort från det ursprungliga mångkulturella perspektivet.